Vi måste höja våra röster…

I går: Alvesta Folkets hus, jag och massa aktiva i Naturskyddsföreningen. (Älska att det finns något som Folkets hus!) Jag var processledare för ett rådslag om Naturskyddsföreningens kommande verksamhetsriktlinjer. Metod: Open Space, en delaktighetsmetod som tar vara maximalt av gruppens samlade kompetens, engagemang och kreativitet. Som jag älskade redan under början av 00-talet när jag deltog med liv och lust i den nytänkande ungdomsorganisationsvärlden. Många år senare fick jag tillfälle att lära mig leda med denna metod av Agneta Setterwall.

Det blir alltid bra med Open Space, men i går kändes det lite extra bra. Jag älskar verkligen mitt jobb och alla fantastiska aktiva i Naturskyddsföreningen.

Viktigaste saken jag lärde mig: ha alltid mikrofon/mygga – alltså ta hjälp att förstärka ljudet med teknik.
Att leda ett Open Space är att prata en hel del. Ofta en stor lokal och mycket folk.
Igår var det aldrig fler än 40 personer i lokalen, och det var bra akustik. Tänkte först hoppa över tekniken. Men ändrade mig som tur var.
Så allt som sades, sades med förstärkning. Jag hade mygga och i övrigt fick en handhållen trådlös mick gå runt.

Bra för alla som har lite sämre hörsel. Bra för alla som kanske är beroende av en hörselslinga. Men framförallt bra för alla kvinnor vars röster inte brukar höras – eller läggas märke till.
Friheten för mig att kunna använda rösten otroligt nyanserat men ändå så att den hörs tydligt och starkt.
Utan förstärkning måste jag i stället liksom pressa rösten på max hela tiden. Det blir inga nyanser. Och det är alltid en utmaning att fånga en stor grupps uppmärksamhet. Nu gick det.

Mikrofon är ett jämlikhetsverktyg.

Omslag till ”Sånger om kvinnor” (Som innehåller klassiska ”Vi måste höja våra röster” – mamma minns du att du ofta gick och sjöng på den när jag var liten?):

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *